Nyfiken

Unos chef sitter i tatuerarens soffa och tittar i en pärm, medan Uno ovetande om hennes närvaro sitter innanför draperiet och förbereder sig på smärtan. Nu är Maximus redo och sätter igång med färgläggningen. Uno försöker slappna av. Damen i soffan lägger ner pärmen på bordet och smyger ut på gatan i skydd av ljudet inifrån. Hon fortsätter hemåt, med blandade känslor. Socialchefen börjar gå över gränsen. Det känns som han förföljer henne. Och Uno. Vad i all världen? Är det månntro därför han haft så bråttom från jobbet några gånger. Hon börjar bli riktigt nyfiken nu. Undrar vad han tatuerar sig? Hur ska hon få veta det?